Shuntoperation

Shunto­pe­ration görs för att behandla störningar i hjärn­vätskans cirku­lation (hydroce­falus, vattens­kalle). Vid opera­tionen opererar man in en anordning från huvudet till halsen eller buken (en smal slang av silastisk plast och en liten ventil) som leder bort överflödig vätska från hjärn­vent­riklarna till antingen bukhålan (perito­neostomi) eller blodom­loppet (atriostomi).

Störningar i hjärn­vätskans cirku­lation

Störningar i hjärn­vätskans cirku­lation förekommer hos patienter i alla åldrar och av olika orsaker. Symtomen är olika beroende på orsaken till störningen. Om orsaken är till exempel en tumör är det vanligare att operera bort tumören, vilket gör att även hydroce­falus läks (utan shunto­pe­ration).

Vanliga orsaker till störningar i hjärn­vätskans cirku­lation som kräver shunto­pe­ration hos vuxna är bl.a. följd­tillstånd efter en stroke eller en hjärnskada. Det vanli­gaste skälet till shunto­pe­ration är emellertid normalt­rycks­hydroce­falus (NPH), vars orsak för det mesta är okänd. Normalt orsakar NPH ett syndrom som omfattar åtminstone svårig­heter att gå men vanligen även minnessvikt och urinin­kon­tinens. NPH är en sjukdom som kommer långsamt hos personer över 60 år. Den kan bara behandlas med shunto­pe­ration. Tyvärr kan diagnosen NPH aldrig helt fasts­tällas före shunto­pe­ration, vilket är anled­ningen till att vissa patienter kan bli utan förväntad och önskad hjälp för sina symtom. Ingreppet

En shunto­pe­ration utförs av en neuro­kirurg, som bestämmer vilken metod (peritoneal eller atrial) som ska väljas. Opera­tionen görs under narkos och tar i regel mindre än en timme. Vanligtvis görs två eller tre små snitt på huvudet och halsen eller magen genom vilka shunten placeras. Eftersom shunten är ett främmande föremål måste alla eventuella infek­tions- och bakte­rie­härdar först behandlas. Huden bör vara så ren som möjligt och det får helst inte finnas sår eller skador på huden. Det är även tillrådligt att kontrollera mun- och tandhälsan före ingreppet. Denna “förbe­handling” minskar risken för infektion av shuntför­loppet orsakad av bakterier. Sårsmärtor efter opera­tionen går i allmänhet att lindra med vanliga milda smärts­til­lande mediciner. Sjukhusvården tar som regel 3–5 dygn.

Effek­terna av shunto­pe­ra­tionen

Nyttan med shunto­pe­ra­tionen och läkningen av symtomen kan börja märkas redan på sjukhuset, men ibland förbättras tillståndet först inom några veckor. Effekten av behand­lingen bedöms vid efter­kont­rollen på mottag­ningen efter cirka 2 veckor. Nästan undan­tagslöst förblir shunten en permanent behandling där patienten kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan uppstå olika fel i shunten efter opera­tionen/​place­ringen (s.k. shunt­kompli­ka­tioner), av vilka den vanli­gaste är tilltäppt shunt, infek­terat shuntförlopp eller överdränage. En del patienter är alltså tvungna att genomgå en korri­ge­ring­so­pe­ration (shunt­re­vision). I vissa fall kan shunto­pe­ra­tionen ersättas med en titthål­so­pe­ration där den tredje hjärn­vent­rikeln punkteras.

Pris

Se prisin­for­mation

Till mottagning eller behandling, hur går man till väga?

Fråga om opera­tioner eller behand­lingar
tel: +358 9 4748 2704.

Boka tid till mottagning via webbtidsbokning
eller tel: +358 9 4748 2705.

Se vidare kontaktinformation.